Haga skola

Gustav den III:s stig 2

65380 Vasa

 

Förebyggande av mobbning, trakasserier, diskriminering och våld

Det mobbningsförebyggande arbetet ingår i skolans dagliga verksamhet på många olika sätt och berör alla som kommer i kontakt med skolan. Att befrämja trivsel, delaktighet, jämlikhet och goda relationer är allas ansvar. Alla vi som jobbar i skolan: elever, lärare, skolpersonal, elevvårdspersonal och hemmen har tillsammans ett ansvar för att vara uppmärksamma på elevernas trivsel och på så sätt är alla även ansvariga för att motverka mobbning på alla sätt man kan. Man ska aldrig tveka att ta upp och utreda misstankar om mobbning. Att ta till tals, diskutera och informera är mycket viktigt när det gäller att motverka alla former av mobbning.

Information om skolans antimobbningsarbete går till på följande sätt: Allmän information ska skickas till alla hem med årsinformationsbladet som skickas hem vid skolstart varje höst. Dessutom ska alla lärare informera vårdnadshavarna om antimobbningsarbetet på höstens första föräldramöte. Alla lärare ansvarar också för att jobba förebyggande i sin egen klass/ grupp. Här är information om regler och trivselregler viktigt, samtidigt som man behöver kartlägga den enskilda klassens/ gruppens behov. Behoven är olika och varierande från år till år. Det betyder att läraren behöver agera professionellt utgående från gruppens aktuella behov. Förebyggande elevvård och yrkesövergripande samarbete anser vi vara en viktig del av vårt arbete (Bilaga 1). I samarbete med skolans elevråd har vi gjort upp en trivselenkät (Bilaga 2) Alla elever fyller i enkäten individuellt och anonymt. Resultaten gås sedan genom klassvis/ gruppvis. Klassen/ gruppen analyserar sina resultat för att kolla om det finns saker som man kan förbättra. Här är det också viktigt att ta upp det positiva och förstärka allt som är bra!  Tillsammans gör man sedan upp klassmål/ gruppmål för att behålla bra saker eller förbättra sådant som man behöver förbättra. Trivselenkäten fylls i före höstlovet och följs upp i maj. Den kan också användas som referensram om man i klassen behöver kolla upp trivseln och hur trivselnivån utvecklas. I vår skola finns också Haga skolas jämställdhetsplan (Bilaga 5). För att få med vårdnadshavarna i utvecklingsarbetet görs en enkät i Wilma för vårdnadshavare. Enkäten har fokus på inlärning, trivsel och informationen till hemmen. Tid för Wilma-enkäten kommer att vara april. Då finns tid för utvärdering och för att göra upp nya målsättningar.

 

Vad är mobbning?

En person, vuxen eller ett barn är mobbad när han eller hon upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar, direkt genom öppna handlingar eller indirekt genom sociala isolering eller utfrysning.

När två jämnstarka elever bråkar eller slåss med varandra är det INTE fråga om mobbning! Tillfälliga påhopp riktade mot någon godtycklig elev klassas inte heller som mobbning.

Negativa handlingar är när en eller flera individer tillfogar eller försöker tillfoga en annan individ skada eller obehag.

Mobbning kan vara fysisk, verbal, skriftlig eller psykisk. Mobbning kan förekomma i det dagliga mötet mellan individer och via sociala medier, olika typer av meddelanden eller via internet.

 

Förfarande vid enskild mobbningsutredning

Arbetsgången vid misstänkt mobbning är följande:

*Ta genast kontakt med klassläraren/ specialklassläraren om du misstänker att det förekommer mobbning.

*Den kontaktade läraren, vuxna tar genast kontakt med någon annan lärare för att utreda ärendet. (Lärare kan också på egen hand initiera en utredning).

* Man diskuterar, reder ut och samlar information så att man vet vad det handlar om. Är det mobbning? eller något annat?

 

 Om det visar sig vara fråga om mobbning följer vi följande arbetsgång:

* Diskussion och utredning med de inblandade enligt Kiva-skolas diskussionsunderlag (Bilaga 3).

* Meddelande hem via telefon eller Wilma till alla elevers vårdnadshavare. Lärare som är med och utreder ansvarar. Fortsatta diskussioner med vårdnadshavare kan sedan fortsätta som individuellt elevvårdsmöte.

* Tillsammans tar man sedan beslut om åtgärder och uppföljning. Vid behov kopplas elevvårdspersonalen in.

* Elevvårdspersonalen kan när som helst under processen gång konsulteras.

* Intensiv uppföljning i några veckor är viktigt för att få det hela att vända. Uppföljning individuellt för att kontrollera att åtgärderna har önskad effekt.

* Om det skulle visa sig att mobbningen inte upphör kopplas alltid elevvårdspersonalen in. Eleverna behöver då i de allra flesta fall få individuell elevvård. Inom elevvården kommer man sedan i samråd med vårdnadshavarna fram till vilka stödåtgärder som behövs.

* Expertgruppsmöte med elev, vårdnadshavare, elevvårdspersonal och lärare kan med låg tröskel ordnas.

* Elevernas klasslärare/ specialklasslärare informeras alltid om uppdagade mobbningsfall i klassen/ gruppen. Detta för att kunna följa upp och stöda utveckling.

* Om det blir frågan om disciplinära åtgärder följer vi skolfredspaketet (Bilaga 4)

* Alla uppdagade mobbningsfall dokumenteras. Utbildningsanordnaren för statistik över utredda fall på årsbasis.

 

Mobbning kan vara ett brott

Det finns situationer där mobbningen av en elev är så allvarlig och långvarig att de uppfyller kännetecken för brott. Vid misstanke om brott kan polisen rådfrågas om saken. För att ett brott ska kunna konstateras, krävs i praktiken bevis eller vittnen över det inträffade. Alla som medverkat i mobbningen kan vara skyldiga till brott. Det är även straffbara gärningar att fungera som mobbarens medbrottsling, medlöpare eller uppviglare. Exempel på situationer där en elev slår den mobbade medan en annan håller fast hen eller att en annan elev uppmanar eller uppviglar på något annat sätt så att mobbaren kan mobba. Mobbningen kan uppfylla kännetecken för många olika brott. Diskussion om mobbning som brott och om att elevens egna handlingar i mobbningssituationer kan vara straffbara hjälper eleverna att förstå vilken allvarlig sak mobbning i själva verket är.

Om skolan får veta att en minderårig elev utsatts för mobbning som kan uppfylla kännetecken för brott, är det bäst att först kontakta elevens vårdnadshavare och därefter vid behov polisen. Skolan kan också rådgöra med polisen ifall situationen ger orsak att göra en brottsanmälan. I allvarliga fall där våld ingår ska polisen kontaktas omedelbart.

Hur vi agerar vid grövre våld eller då man misstänker att brott begåtts.

1. Grupphandledaren kontaktas
2. Grupphandledaren utreder ärendet tillsammans med rektor eller biträdande rektor, tillsammans tas beslut ifall man kontaktar polisen. Vid misstanke om misshandel eller sexualbrott kontaktas alltid polisen, därefter barnskyddet ifall polisen ger sitt godkännande.
3. Både förövarens och offrets vårdnadshavare kontaktas.
4. Ifall brottsanmälan gjorts ges alltid samtliga elever genast tillgång till elevvårdstjänster vilka ges i samråd med barnskyddet och vid behov polisen.

 

Förebyggande arbete/åtgärder

Det är viktigt att skolans mobbningsförebyggande arbete följer aktuell forskning och uppdateras med jämna mellanrum. Aktuell forskning (Robert Thornberg PhD) visar på att gemenskap i skolan och mycket vuxennärvaro minskar riskerna för mobbning.  Gemenskap och vuxennärvaro har visat sig vara långt mera effektivt än att följa ett visst program. Alla skolor är individuella enheter och de mobbningsförebyggande åtgärderna behöver vara anpassade till de lokala olikheterna och de lokala förutsättningarna.

I vår skola markerar vi tydligt att vi inte tolererar någon som helst typ av mobbning. Alla vuxna i skolan deltar i skapandet av en trygg studiemiljö. Vi fäster stor betydelse vid förebyggande åtgärder:

• Ordningsregler i skolan.
• Vi reagerar omedelbart på negativa beteenden.
• Klassdiskussioner i början av varje termin.
• Vi försöker skapa en ”vi-känsla” bl.a. genom att ordna olika idrottsevenemang i skolan och genom att ha morgonsamlingar.
• Trivselenkäter varje termin.
• Elevvårdande diskussioner inom kollegiet samt med kurator och vid behov även med

skolpsykolog och/eller hälsovårdare.

• Fortbildning för personalen.
• Som lärare alltid se till att ingen blir utfrusen/sist vald vid indelning till lag, grupper, i spel, lekar och skolarbeten.
• Varje vuxen i skolan föregår med gott exempel.
• Äldre elever är vänelever för yngre elever.
• Vi har ett elevråd. Alla grupper, klasser är representerade i det gemensamma elevrådet.
• Mångvetenskapliga lärområden som närmare beskrivs i årsplanen. Lärområdena planeras för blandade grupper så att alla lärare bekantar sig med alla elever och omvänt så att alla elever bekantar sig med alla lärare under en vecka.
• Gemensamma temadagar med varierande teman.
• Effektiv rastövervakning, även innan skolan börjar, från kl 7.50 varje morgon när elever börjar kl 8.
• Snälla-veckan (Bilaga 8)
• Noggrann planering av stöd inför stadieövergångar, förskolan – åk1 och åk 6-åk7 och övergången från åk 9 till andra stadiet.
• Samarbete med hem- och skola med gemensamma aktiviteter och lärarrepresentation i Hem och Skolas styrelse.
• Den allmänna och den individuella elevvården. Den allmänna elevvårdens mål antecknas i arbetsplanen och utvärderas varje år i början av maj.
• Mobbningsförebyggande arbete flätas lätt samman med den plan som finns för jämlikhet i skolan där vi bestämt att under skolåret ska ha minst två tillfällen där vi uppmärksammar elever och personal på olika jämlikhetsaspekter t.ex. antirasism, jämställdhet mellan könen, funktionsvariationer m.m. (Bilaga 5)
• Ett gemensamt, allomfattande tema där målen är högt ställda: Alla elever ska få möjlighet att utvecklas till sin fulla potential.

 

Elevvårdens roll

Elevvårdspersonalen kan när som helst under processens gång konsulteras.  Vid behov kan den/de lärare som utrett mobbningsärendet hänvisa eleven/eleverna vidare till skolkurator eller skolpsykolog för stödsamtal och/ eller vidarebedömning av måendet och stödbehov. Expertgruppsmöte med elev, vårdnadshavare, elevvårdspersonal och lärare som varit involverade kan ordnas med låg tröskel. Lärare kan kontakta skolkurator och/ eller skolpsykolog ifall det finns behov av förebyggande/korrigerade arbete i klassen. Skolkuratorn kan också vid behov jobba med mindre grupper. Teman för arbetet kan vara t.ex. respekt, sociala färdigheter, kompisrelationer, känslor m.m. Elever och vårdnadshavare kan också på eget initiativ ta kontakt direkt till elevvårdspersonalen i mobbningsrelaterade ärenden.

 

Samarbete med hemmen

Att motverka mobbning är ett gemensamt arbete. Att skolan och hemmet samarbetar är en förutsättning för att få anti-mobbningsarbetet att lyckas! Föräldrar uppmanas att ta kontakt med skolan vid misstanke om mobbning.

Alla elevers hem får följande information när skolan börjar på hösten:

Vi hoppas att ni också hemma stöder det viktiga anti-mobbningsarbetet.

Några förslag på vad du som förälder kan göra för att stöda ditt barn är att:

• Tala positivt om skolan.
• Tala positivt om andra elever.
• Undvik att prata illa om skolans personal, elever eller andra föräldrar, inför ditt barn - också om du är kritisk.
• Tala om kamratskap och utanförskap.
• Klargör att du inte godkänner någon form av utfrysning, mobbning eller dåligt beteende gentemot andra.
• Förklara för ditt barn hur man kan hantera konflikter, att använda våld är aldrig en lösning.
• Fundera på olika sätt hur man kan klara ilska och besvikelse.
• Påminn om att man inte ska ljuga.
• Tänk efter när du använder sociala medier och diskutera gärna med ditt barn vilka regler som gäller för användning av sociala medier.
• Kom ihåg att du är en förebild.

 

 

Behandlingscykel för Haga skolas plan för att motverka mobbning

Planen uppdateras med två års mellanrum (nästa uppdatering april-maj 2026).

Planen behandlas i lärarkollegiet, elevrådet och godkänns av skolans direktion.

Godkänd plan sätts in på Wilma.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1 // Förebyggande åtgärder

Förebyggande elevvård och yrkesövergripande samarbete

 

• Elevvårdspersonalen presenterar sig och hälsar på i alla grupper vid höstterminens start. De berättar om sina yrken och varför de finns i skolan och för vem. Information om elevvården skickas hem i läsårsinformationen som sänds till alla hem.
• Information om mat, sömn, motion, skärmtid, nätetikett ges alltid vid skolstart i augusti. Dels som allmän diskussion i klassen, gruppen men också som information till hemmen från skolhälsovården. Lärarna samarbetar vid behov med elevvårdspersonalen.
• Programmen KIVA skola, stegvis, Vi mobbar int används i klasserna enligt klassens behov och möjligheter.
• Dessutom kan man i klassen, gruppen använda sig av andra metoder som

stärker gruppdynamik och självkänsla. T.ex. kompismassage, Röris, positiv pedagogik, avslappning, bollmassage, chilla-övningar, diskussionsmatta, spel och lekar.

• Vid behov kan klasslärare/specialklasslärare planera sekvenser eller program för en enskild grupp tillsammans med elevvårdspersonalen. Ansvarspersoner för genomförande kan variera enligt gruppens behov.
• Äldre elever kan med stöd av vuxna i skolan planera och genomföra åsiktsvandringar, diskussioner och olika skriv-teman och läsprojekt.
• Äldre elever åk 6-10 får information/ deltar i temastunder om droger, sexualhälsa, relationer och gränser.
• Intensivt samarbete med studiehandledaren för att få en lyckad stadieövergång till andra stadiet för våra nior och tior.
• Inbjudna gäster med aktuella och viktiga teman

 

 

Bilaga 2 // Trivselenkäter

Trivsselenkät åk 1-3 och grupp A-D

1. Jag kommer gärna till skolan varje dag.

2. Jag trivs i klassen.

3. Jag har tillräckligt med kompisar i skolan.

4. Jag kan arbeta med alla i klassen.

5. Jag känner mig trygg i skolan.

6. Jag känner mig trygg på rasterna.

7. Jag har tillräckligt att göra på rasterna.

8. Hur trivs du med din klasslärare?

9. Blir du retad i skolan?

Nej

1-2 ggr/månad

flera gånger i veckan

Varje dag

10. Jag tycker matron är tillräcklig

11. Jag ger matro till andra.

 

 

 

 

 

Trivselenkät åk 4-6 

1. Jag kommer gärna till skolan varje dag.

2. Jag trivs i klassen.

3. Jag har tillräckligt med kompisar i skolan.

4. Jag kan arbeta med alla i klassen.

5. Jag känner mig trygg i skolan.

6. Jag känner mig trygg på rasterna.

7. Jag har tillräckligt att göra på rasterna.

8. Hur trivs du med din klasslärare?

9. Hur trivs du med dina andra lärare?

10. Blir du retad i skolan?

Nej

1-2 ggr/månad

flera gånger i veckan

varje dag

11. Blir du mobbad i skolan?

Nej

1-2 gg/månad

flera gånger i veckan

varje dag

12. Känner du till att någon mobbas? (Kom ihåg att berätta för någon vuxen!!)

Ja

Nej

13. Jag tycker att matron är tillräcklig.

14. Jag ger matro till andra

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 5.1 //  till Haga skolas trivselenkät 

Målen med trivselenkäten är: 

Att arbeta förebyggande när det gäller mobbning och utanförskap. 

Att visa på det goda och på styrkorna i klassen/ gruppen 

Att komma till rätta med sådant som upplevs besvärligt 

Att visa på att man behöver arbeta tillsammans för att få goda resultat. 

Att ge exempel på hur man kan prata om, mobbning, utanförskap, oro m.m. 

Att analysera sina svar

Se på helheten 

Hur ser det ut? 

Vad är klassens/ gruppens styrkor? t.ex. trygghet, matro eller andra viktiga saker från enkäten 

Var finns groparna? Finns det gropar/ utmaningar 

Fundera på vad och hur du vill ta upp helhetsresultaten med klassen. Hur vill du synliggöra resultaten? 

Om du blir förvånad över resultaten kan du begära att få äldre resultat, så att du ser trenden. 

Arbeta tillsammans 

Visa resultaten och kolla att alla förstår innehållet 

Vad är vi bra på? Vad är vår superkraft? 

Kan vi förbättra någonting? Hur? Välj 1-3 saker 

Har vi redan riktigt goda resultat? Hur håller vi en bra linje i fortsättningen? 

Läraren meddelar hem att trivselenkäten är gjord och vad klassen är bra på, utmaningar och annat viktigt som man vill ta med. 

Hur synliggör vi vårt pågående arbete så att vi kan påminnas om vi glömmer? 

Behöver vi skriva kontrakt? 

Behöver vi ordna annat som höjer stämningen? 

Behöver vi diskutera/ vädra åsikter och olikheter 

Behövs någon annan form av påminnelse för klassen? t.ex styrkestjärnor. Vad är det som gör att niier grupp/klass påminns om att jobba med det här varje dag. 

Behövs det någonting synligt på väggen i klassen? 

Behövs enskild analys av något resultat? 

Finns det mobbning? 

Finns det andra bekymmer? 

Finns det oro för någon elev? 

Om någon upplever sig mobbad ska mobbningsutredning givetvis göras. 

Själva begreppet mobbning behöver kanske förtydligas 

Behövs utomstående hjälp? 

Elevvården tar del av resultaten i allmänhet, men individuell kontakt tar man alltid när det behövs. 

Annat stöd/ Handledning 

Kontakt hem? 

 

 

 

Vi bygger portfolio kring välmående 

Alla elever får en egen pärm som hålls i skolan till dess att eleven går vidare till nästa skola (åk 7 eller andra stadiet) I pärmen finns en del standardutrustning: 

Snälla veckan bild (pärm eller start) 

Värdegrundsplanschen 

Skolans regler 

Trivselreglerna 

Disciplintrappan 

Utdrag ur skolans plan för att förhindra mobbning 

Vårt smörgåsbord när det gäller material 

Vi behöver kunna svara mot de olika behov som finns i skolan och vi litar på lärarnas professionalitet när det gäller att kunna anpassa olika material till klassens behov. Listan på vilka material som finns att tillgå byggs på kontinuerligt. Materialet är listat utan viktighetsordning. 

Chilla och avslappning och Röris enligt Folkhälsans program 

Mindfullness för barn enligt olika program 

Nätet och mobiler med hjälp av bokserien om nollan eller som allmän diskussion i klassen 

Stopp min kropp enligt boken med samma titel 

Lektioner i elevhälsa mindfullness, grit och hoppfullhet / Åse Fagerlund 

Antimobbning enligt Folkhälsans program, KIVA-skola + Våga vara snäll med Pelle Svanslös (antimobbningsmaterial för de yngre) Stegvis- materialet med foton på verkliga vardagssituationer. Kompisboken - barnbok om allt det härliga och jobbiga med kompisar. 

Värdegrund med värdegrundsplanschen och värdegrundsord som är bra att kunna. Man kan också fundera på när man tränar de här färdigheterna i skolan och på vilket sätt. 

Må bra och sköta om sig och fundera kring dagliga rutiner som sömn, mat och fritidsintressen 

Pepp med olika infallsvinkel/ årskurs med Lilian Westerlund/ drogförebyggande verksamhet. 

Styrkor och positiv psykologi enligt Åse Fagerlunds program om välbefinnande i skolan 

Se det goda med kort och lärarhandledning 

Smarta rörelser och rörelsesagor 

Känslofärdigheter med olika sagor och berättelser, kort m.m. 

Första hjälp 

Mielis material om att må bra! Må-bra hand och arbetsbok 

Elevvårdarna i skolan 

Känslor, samspel och empati med grund i skönlitteratur + diskussioner eller faktaböcker kring känslor och olikheter. 

Magis och min grej tillsammans med elevvårdarna 

Boken om mej för självkännedom 

Livskunskap/ Livsviktigheter 

Barnavårdföreningen 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 3 // Diskussionsunderlag

 

Diskussion med den mobbade eleven / Kiva skola

Namn på de som utreder mobbningsfallet:

__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

 

Mobbad elev______________________klass__________

Datum för när utredarna fått information om fallet:___________

1. Hurudan mobbning har förekommit ( Sätt kryss framför det påstående som stämmer överens med det som eleven berättar )

Den mobbade har blivit gjord till åtlöje eller mobbats med elaka eller sårande glåpord.

Den mobbade har blivit ignorerad eller lämnad utanför kompisgänget

Den mobbade har blivit slagen, sparkad eller skuffad

Mobbarna har försökt få andra elever att tycka illa om den mobbade genom att sprida lögner om henne eller honom

Mobbarna har tagit eller förstört den mobbade elevens egendom

Den mobbade har blivit hotad eller tvingad att göra saker som hon eller han inte skulle ha velat göra.

Mobbarna har med glåpord eller gester gjort anmärkningar om den mobbade elevens ursprung eller hudfärg

Den mobbade har blivit mobbad med sexuella benämningar, gester eller handlingar.

Den mobbade har blivit mobbad via telefon via elaka eller sårande meddelanden, samtal eller foton.

Den mobbade har blivit mobbad på internet genom elaka eller sårande meddelanden, bilder, foton eller samtal.

Den mobbade har blivit mobbad på något annat sätt __________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

 

Hur många gånger har den mobbade eleven blivit mobbad? Sätt kryss framför rätt alternativ.

   En eller två gånger

   Tre gånger eller ännu oftare

 

När har den mobbade senast blivit mobbad?

____________________________________________________________

 

Hur länge har mobbningen pågått? Kryssa för det som bäst motsvarar rätt alternativ.

En eller två veckor

En månad

2-6 månader

6-12 månader

_________________ (eget alternativ)

 

 

 

 

Bilaga 4 // Skolfredspaketet

 

Skolfredspaketet uppdateras som bäst för att hänvisningarna till den nya läroplanen ska stämma överens. Skolfredspaketet kommer som helhet att behandlas på svenska sektionens junimöte 2022.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 5 // Haga skolas jämställdhetsplan

Haga skolas jämställdhetsplan

Lagrum på vilken planen baserar sig

Diskrimineringslag 30.12.2014/1325

Finlands grundlag 11.6.1999/731

Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män 8.8.1986/609

5 § (30.12.2014/1329)

Jämställdhet vid utbildning och undervisning

Myndigheter och utbildningsanordnare samt andra sammanslutningar som tillhandahåller utbildning eller undervisning ska se till att flickor och pojkar samt kvinnor och män har lika möjlighet till utbildning och avancemang inom yrket samt att undervisningen, forskningen och läromedlen stöder syftet med denna lag. Vid utbildning och undervisning ska jämställdhet främjas med hänsyn till barnens ålder och mognad. 5 a § (30.12.2014/1329)

Åtgärder för främjande av jämställdheten vid läroanstalter

Utbildningsanordnaren ansvarar för att det i samarbete med personalen och eleverna eller de studerande årligen utarbetas en jämställdhetsplan för läroanstalten i fråga. Planen kan införlivas i läroplanen eller i någon annan plan vid läroanstalten.

Jämställdhetsplanen ska innehålla

1) en redogörelse för jämställdhetsläget vid läroanstalten

2) åtgärder som behövs för att främja jämställdheten

3) en utvärdering av hur åtgärderna i en tidigare jämställdhetsplan har genomförts och av resultaten

 

 

 

1) en redogörelse för jämställdhetsläget vid läroanstalten

Skolan erbjuder undervisning i livsåskådning.

I skolan finns könsneutrala toaletter.

Vi har i skolan resurser att bemöta elever med frågor gällande sexuell identitet.

I Haga får man vara som man är.

Olikheter accepteras, uppskattas och förespråkas. Elever har rätt att komma till tals och själva styra över hur hen berättar om sina särdrag. Diversitet behandlas på olika sätt i alla undervisningsgrupper.

Skolan ordnar temahelheter och temadagar där hela skolan deltar och där grupper blandas för att alla ska få möta olika elever.

Vid planering av skolans gemensamma aktiviteter beaktas elevernas individuella behov och styrkor.

Utgångsläget för pedagogiska lösningar är att möta individuella behov.

Eleverna har rätt till gemenskap och integrering.

I skolans utvecklingsarbete involveras eleverna, personalen och hemmen.

I skolan planeras inte grupper utgående från kön.

2) åtgärder som behövs för att främja jämställdheten

Elever och vårdnadshavare bör informeras om innehållet i jämställdhetsplanen.

3) en utvärdering av hur åtgärderna i en tidigare jämställdhetsplan har genomförts och av resultaten.

Elevrådet och lärarna har gått igenom den gamla planen och dess förverkligande under läsåret 2018-2019. Verksamheten har gått från att ha färdigt stipulerade temadagar till ett arbetssätt där man planerar verksamheten utgående från allmänna principer, aktuella behov i organisationen och grupperna och teman i samhället.

 

 

Mål: 

- Vi accepterar inte någon form av kränkande behandling såsom mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, våld eller hot i skolmiljön. Våld kan vara både fysiskt och psykiskt.

- Att alla kan känna att de verkar i en jämställd skola 

- Vår strävan med planen är att alla i skolgemenskapen skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt befrämja jämställdheten vid vår skola. 

- Vårt mål med planen är att alla i skolan skall arbeta för att aktivt gynna jämställdheten i vår skola. 

 

Jämställdhetsprinciper 

- Jämställdhet skall genomsyra all skolans verksamhet 

-Alla elever skall uppmuntras att ta initiativ i klassen: våga ta för sig i klassen, konstruktivt kunna kritisera och stå för sina egna åsikter.

-Elever och personal skall få en likvärdig bedömning och behandling oavsett nationalitet, funktionsnedsättning, ålder, kön eller andra omständigheter. Att jämställdhetsplanen genomförs är allas ansvar. Allas intressen skall uppmuntras utan fördomar.

-Sexuell kränkning genom tal, skrift, symboler, våld eller hot får inte förekomma. 

-Undervisningsmetoderna skall vara varierande för att på bästa sätt gynna alla elever. Elevernas behov skall beaktas vid lärarnas planering av lektionerna 

-Medlemmarna ska bemötas och behandlas likvärdigt oberoende av faktorer som hänger samman med personen i fråga. Likvärdighet betyder inte att alla är likadana. Likabehandling förutsätter både att man garanterar grundläggande rättigheter och möjligheter till delaktighet och att man beaktar individuella behov.

 

 

 

Rättigheter och skyldigheter 

Alla har rätt att få hjälp om man känner sig kränkt. Alla har en skyldighet att rapportera till rektorn eller någon annan i personalen vid misstanke om kränkning. Rektorn för ärendet vidare till berörd lärare, elevvårdsteam eller annan instans. 

Detta innebär att lärare, elever och övrig personal bär ansvar för skolmiljön.

Uppföljning 

Jämställdhetsplanen utgör en del av skolans antimobbningsplan och uppdateras enligt samma principer av lärarkollegiet, elevrådet och direktionen.

Det praktiska jämlikhetsarbetet följs upp i skolans årsplan, kapitel 8.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 6// utdrag ur ANTIMOBBNINGSARBETE I SKOLOR OCH LÄROANSTALTER, 

UBS, Guider och handböcker 2020:3b 

Varje anställd vid skolan som har upptäckt eller fått kännedom om mobbning ska se till att saken omedelbart börjar utredas. Ingripande i mobbning ingår i undervisnings- och elevvårdspersonalens tjänsteansvar. Brott mot tjänsteansvaret kan leda till straffrättsligt ansvar, skadeståndsansvar och arbetsgivaren kan exempelvis ge den anställda en varning eller säga upp tjänsteförhållandet122. För att skolan ska kunna sköta det förebyggande arbetet samt se till elevernas säkerhet är det viktigt att personalen är medveten om myndigheternas samarbetsskyldigheter enligt olika lagar och om sin rätt att överlämna eller få sekretessbelagda uppgifter (se kapitel 3.7). Tjänsteansvaret innebär även att skolans personal ska uppträda korrekt mot eleverna. s.48 

Rektorn ansvarar för utvecklingen av skolans verksamhets- och säkerhetskultur samt som en del av det för studiemiljöns säkerhet och välbefinnande. Rektorn är chef för lärarna och de övriga anställda vid skolan samt är representant för arbetsgivaren. Ansvaret innebär introduktion, ledning och tillsyn av personalen samt ingripande i problem som upptäcks. I antimobbningsarbetet ansvarar rektorn för att: 

elevernas rätt till en trygg och säker studiemiljö förverkligas 

skolan förebygger mobbning, ingriper i mobbning som upptäcks och följer uppåtgärdernas inverkan 

skolspecifika planer och stadgor (till exempel läroplanen, elevvårdsplanen inklusive antimobbningsplanen, jämställdhetsplanen, likabehandlingsplanen och ordningsreglerna) har gjorts med beaktande av delaktighet och att de uppdateras regelbundet 

• den skolspecifika elevvårdsgruppen har tillsats och dess medlemmar utnämnts 

 

• gemensam och individuell elevvård ordnas enligt lagstiftningen 

skolgemenskapens och studiemiljöns sundhet och säkerhet 

undersöksmångprofessionellt, iakttagna brister avhjälps, utvecklingsbehovens åtgärdande följs upp och rapporteras. Vid undersökningen kartläggs också 

förekomsten av mobbning i skolan. 

 

 

• personalen ges tillräcklig utbildning och introduktion (till exempel i 

antimobbningsarbete samt i sociala medier och digitala spel som eleverna 

•  

 

• elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet i det gemensamma arbetet säkerställs och de informeras om antimobbningsarbetet

 

• trakasserier, mobbning eller våld som kommit till kännedom inom den grundläggande utbildningen och som skett i skolan eller under skolvägen meddelas till vårdnadshavarna för eleven som gjort sig skyldig till det och för eleven som blivit utsatt för det

 

• det vid behov görs en anmälan till barnskyddet och/eller polisen om eleven i enlighet med barnskyddslagen 

 

• den som utsatts för mobbning och den som gjort sig skyldig till det vid behov hänvisas till elevvårdens psykolog- och kuratorstjänster eller till skol- eller studerandehälsovårdens tjänster. 

 

I antimobbningsarbetet ska läraren: 

• ansvara för att elevernas rätt till en trygg och säker studiemiljö förverkligas 

 

• ansvara för att mobbning förebyggs i gruppen, det ingrips i mobbning som upptäcks och åtgärdernas inverkan följs upp 

 

• skapa en trygg och lugn atmosfär i undervisningssituationerna, med 

pedagogiska metoder motarbeta mobbning samt inom ramen för undervisningen 

öva emotionella och kommunikativa färdigheter med eleverna 

 

• känna sina elever och iaktta förändringar som sker i deras lärande och 

välbefinnande eller i interaktionen inom gruppen 

 

• vara insatt i miljöer i sociala medier och digitala spel som eleverna använder 

och i nätmobbningens särdrag samt ingripa i mobbning som sker på nätet när hen får veta om nätmobbning i skolan 

 

• delta i beredningen av skolans elevvårdsplan (inklusive antimobbningsplanen) samt sätta sig in i och förbinda sig till riktlinjerna i den 

 

• delta i arbetet inom skolans elevvårdsgrupp enligt situationen i den egna undervisningsgruppen 

 

• kontakta vårdnadshavarna om hen är oroad över deras minderåriga barn 

 

• inom den grundläggande utbildningen meddela trakasserier, mobbning eller våld som skett i skolan eller under skolvägen som hen fått vetskap om till vårdnadshavaren för den elev som gjort sig skyldig till det och för den elev som utsatts för det

 

 

• meddela elevens vårdnadshavare om mobbning som skett på nätet 

 

• vid behov göra en anmälantill barnskyddet och/eller polisen om barnet i enlighet med barnskyddslagen 

 

• enligt lagen kunna konsultera elevvårdstjänsternas yrkespersoner om elevens 

behov av individuell elevvård 

 

• enligt sin skyldighet (tillsammans med eleven) kontakta elevvårdens psykolog 

eller kurator om hen konstaterar behov av tjänsterna samt oberoende av 

sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som behövs för att bedöma stödbehovet

 

• hänvisa eleven att använda skol- och studerandehälsovårdens tjänster enligt 
•  

I antimobbningsarbetet ska elevvårdsgruppen: 

 

• skapa strukturer och tillvägagångssätt för gemenskapsfrämjande och förebyggande arbete och besluta om nödvändig arbets- och ansvarsfördelning för detta i elevvårdsgruppen och skolgemenskapen 

 

• säkerställa att eleverna och vårdnadshavarna är delaktiga i elevvårdsgruppens 
•  

 

• bereda och uppdatera skolans elevvårdsplan och övriga planer som gäller elevvården och olika problemsituationer, däribland antimobbningsplanen 

 

• sammanställa information om skolgemenskapens säkerhet och välbefinnande 

(bl.a. förekomsten av mobbning) från olika källor följa upp och evaluera läget för säkerheten och välbefinnandet i gemenskapen och grupperna samt effekterna av det gemensamma arbetet för välbefinnande 

 

• kartlägga den gemensamma elevvårdens centrala samarbetspartner och 

säkerställa deras delaktighet i gruppens arbete enligt behov höra experter vid behov 

 

 

 

• informera om elevvården (inklusive antimobbningsplanen), dess arbetssätt och 

rutiner för eleverna, vårdnadshavarna, skolans personal och samarbetspartner 

 

• utveckla och utvärdera elevvårdsgruppens egna arbetssätt. 
• s.51 

 

 

Vårdnadshavaren kan tänka på följande: 

• Var uppmärksam på förändringar som sker i ditt barns känslolägen eller 
• beteende. 

 

• Om du upptäcker eller får vetskap om mobbning i skolan som riktar sig mot ditt 

eget eller andra barn, meddela omedelbart om detta till skolan. 

 

• Du kan även meddela om mobbning som skett på fritiden, om du bedömer att saken påverkar barnets skolgång. 

 

• Samtalamed ditt barn om mobbning och dess olika former samt om hens 

kompisrelationer i skolan, på fritiden och i digitala miljöer. 

 

• Bekanta dig med digitala miljöer och sociala medier som ditt barn använder. 

 

• Öva mediefärdigheter och rimlig användning av nätet och appar tillsammans 

med barnet och begränsa vid behov användningen av dem. 

 

• Inom den grundläggande utbildningen ska läraren eller rektorn meddela 

trakasserier, mobbning eller våld som skett i skolan eller under skolvägen och 

som de fått vetskap om till vårdnadshavarna för den elev som gjort sig skyldig till 

det och för den elev som utsatts för det. 

 

• 125 Lagen om grundläggande utbildning (628/1998) 3 §, gymnasielagen (714/2018) 31 § och lagen om yrkesutbildning (531/2017) 124 §.126 Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) 18 §.127 Lagen angående vårdnad om

barn och umgängesrätt 1 § (190/2019).

 

• Ditt barn har rätt till psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsovård. Experterna inom elevvården ger handledning också till
•  

 

• Om mobbningen leder till disciplinära eller ingripande åtgärder eller har

straffrättsliga följder, iakttas de förfaringssätt som förutsätts i lagen gällande

hörande av dem som ärendet berör och information till vårdnadshavarna.

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 7 // Brottsrubriceringar

• Spridande av information som kränker privatlivet kan vara exempelvis spridning av uppgifter, antydan eller bild så att gärningen är ägnad att orsaka skada eller lidande för den kränkta eller att utsätta personen för missaktning.

 

• Ärekränkning är om någon framför en osann uppgift eller antydan om en annan person så att gärningen orsakar skada eller lidande för den kränkta eller utsätter personen för missaktning. Det kan alltså vara straffbart att sprida osanna uppgifter eller berätta sådant som vanärar någon annan.

 

 

• Hatretorik är en term som används i allmänspråkligt tal och i den offentliga debatten. Hatretorik som är straffbar bör särskiljas från hatretorik. Straffbar hatretorik är kommunikation som uppfyller kännetecknen för brott. Vanliga brottsrubriceringar för straffbar hatretorik är hets mot folkgrupp, ärekränkning, spridande av information som kränker privatlivet eller brott mot trosfrid. Olaga hot är när någon lyfter vapen mot en annan person eller på något annat sätt hotar personen med brott under sådana omständigheter att den hotade har grundad anledning att frukta för att hens egen eller någon annans personliga säkerhet eller egendom är i allvarlig fara. Olaga hot kan även

ske genom att närma sig personen per e-post, telefon eller på sociala medier i mycket hotfyllt syfte.

 

• Misshandel är när någon begår fysiskt våld mot en annan person eller utan att begå sådant våld skadar en annans hälsa, tillfogar en annan smärta eller försätter personen i medvetslöshet eller något annat motsvarande tillstånd. Vid lindrig misshandel tillfogas den andra fysisk smärta som inte lämnar bestående spår. Handlingar straffbara som sexualbrott är bland annat våldtäkt, tvingande till sexuell handling, sexuellt utnyttjande, sexuellt antastande, sexuellt utnyttjande av barn, köp av sexuella tjänster av ung person och lockande av barn i sexuella syften.

 

• Olaga förföljelse är en situation där någon upprepade gånger hotar, följer efter, iakttar, kontaktar eller på något annat jämförbart sätt förföljer någon annan så att förfarandet är ägnat att skapa rädsla eller ångest hos den som förföljs. Mobbaren kan till exempel följa efter den som mobbas på skolvägen eller efter skoldagens slut. I synnerhet mobbningssituationer som pågått länge kan uppfylla kännetecknen för olaga förföljelse. Därtill kan mobbningssituationer sammanhänga med

brottsrubriceringar som skadegörelse, snatteri, stöld och utpressning.

 

• Brottsrubriceringar för mobbning som sker på nätet kan vara exempelvis olaga hot, brott mot kommunikationsfrid, identitetsstöld, upphovsrättsbrott, störande av post- och teletrafik, dataintrång, kränkning av kommunikationshemlighet, bedrägeri eller data förgörelse.

 

• En förutsättning för straffrättsligt ansvar är att förövaren har fyllt 15 år och är tillräknelig. Polisen kan inleda en förundersökning också om den som misstänks för brott är under 15 år. Även minderåriga är skadeståndsansvariga och skadeståndsansvaret har ingen lägre åldersgräns.

 

 

• Vårdnadshavare är inte skadeståndsansvariga för en minderårigs förorsakande av skada, förutsatt att de inte har försummat sitt tillsynsansvar. Om någon som inte fyllt 18 år förorsakar skada, ska personen ersatta skadan i den mån det prövas skäligt med hänsyn till personens ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, skadevållarens och den skadelidandes ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Enligt diskrimineringslagen och jämställdhetslagen har den som blivit utsatt för diskriminering rätt att få gottgörelse av den utbildningsanordnare som i strid med lagen har diskriminerat. Skadestånd och gottgörelse på grund av diskriminering kan komma på fråga, fastän handlingen eller försummelsen som utgör grund för dem inte

sammanhänger med ett brott. En omyndigs talan förs av den omyndigas intressebevakare, vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. En minderårig som har fyllt 15 år och dennas vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare har rätt att var för sig föra talan i ett ärende som gäller den minderårigas person eller personliga fördel eller rätt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 8 // Snälla veckan

 

Vi bygger portfolio kring välmående 

Alla elever får en egen pärm som hålls i skolan till dess att eleven går vidare till nästa skola (åk 7 eller andra stadiet) I pärmen finns en del standardutrustning: 

Snälla veckan bild (pärm eller start) 

Värdegrundsplanschen 

Skolans regler 

Trivselreglerna 

Disciplintrappan 

Utdrag ur skolans plan för att förhindra mobbning 

Vårt smörgåsbord när det gäller material 

Vi behöver kunna svara mot de olika behov som finns i skolan och vi litar på lärarnas professionalitet när det gäller att kunna anpassa olika material till klassens behov. Listan på vilka material som finns att tillgå byggs på kontinuerligt. Materialet är listat utan viktighetsordning. 

Chilla och avslappning och Röris enligt Folkhälsans program 

Mindfullness för barn enligt olika program 

Nätet och mobiler med hjälp av bokserien om nollan eller som allmän diskussion i klassen 

Stopp min kropp enligt boken med samma titel 

Lektioner i elevhälsa mindfullness, grit och hoppfullhet / Åse Fagerlund 

Antimobbning enligt Folkhälsans program, KIVA-skola + Våga vara snäll med Pelle Svanslös (antimobbningsmaterial för de yngre) Stegvis- materialet med foton på verkliga vardagssituationer. Kompisboken - barnbok om allt det härliga och jobbiga med kompisar. 

Värdegrund med värdegrundsplanschen och värdegrundsord som är bra att kunna. Man kan också fundera på när man tränar de här färdigheterna i skolan och på vilket sätt. 

Må bra och sköta om sig och fundera kring dagliga rutiner som sömn, mat och fritidsintressen 

Pepp med olika infallsvinkel/ årskurs med Lilian Westerlund/ drogförebyggande verksamhet. 

Styrkor och positiv psykologi enligt Åse Fagerlunds program om välbefinnande i skolan 

Se det goda med kort och lärarhandledning 

Smarta rörelser och rörelsesagor 

Känslofärdigheter med olika sagor och berättelser, kort m.m. 

Första hjälp 

Mielis material om att må bra! Må-bra hand och arbetsbok 

Elevvårdarna i skolan 

Känslor, samspel och empati med grund i skönlitteratur + diskussioner eller faktaböcker kring känslor och olikheter. 

Magis och min grej tillsammans med elevvårdarna 

Boken om mej för självkännedom 

Livskunskap/ Livsviktigheter 

Barnavårdföreningen 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MOBBNING ÄR FÖRBJUDET! 

Mobbning är när någon upprepade gånger behandlas illa av andra. Det kan till exempel vara att få elaka kommentarer, bli hotad, slagen eller utfryst. Det kan ske på nätet eller någon annanstans. Om du själv eller någon annan elev som du vet om blir utsatt för mobbning är det viktigt att söka stöd för att sätta stopp för situationen. 

Vem kan jag berätta för? 

Bästa botemedlet mot mobbning!

 

TRIVSELREGLER HAGA SKOLA 

Alla får vara med och leka. 

Alla kan arbeta med alla. 

Alla är snälla mot varandra. 

Alla ger arbetsro till andra. 

Alla respekterar varandra och visar hänsyn. 

 

Vi använder ofta orden: God morgon, Hej!, förlåt och Tack!

 

 

 

 

 

Bilaga 9 // Ordningsregler, Vasa stad

 

Ordningsregler för den svenska grundläggande utbildningen i Vasa

Borgaregatans skola, Gerby skola, Haga skola, Sundom skola, Vikinga skola

Syfte

Syftet med ordningsreglerna är att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt trygghet och trivsel i skolan, både för elever och personal. (lagen om grundläggande utbildning 29 § mom 4).

I uppgörandet av ordningsreglerna har vi följt utbildningsstyrelsens anvisning 1/012/2016.

De rättigheter och skyldigheter som anges i ordningsreglerna gäller under den tid som eleven deltar i verksamhet som ordnas av skolan, även eftermiddagsverksamhet och klubbar. Ordningsreglerna tillämpas också på aktiviteter utanför skolområdet så som gymnastiklektioner, utfärder, studiebesök och lägerskolor.

Ordningsreglerna gäller enligt lag inte resor till och från skolan.

Definiera skolområde (karta kan bifogas).

Elevernas rättigheter och skyldigheter

Eleverna har rätt till

• avgiftsfri grundläggande utbildning

 

• likabehandling och jämlik behandling

 

• personlig frihet och integritet

 

• skydd för privatlivet

 

• en jämlik behandling mellan kön samt mellan språkliga, kulturella och religiösa minoriteter.

I skolans elevvårdsplan, antimobbningsplan och jämställdhetsplan finns preciserat hur skolan arbetar för trygghet, välmående jämställdhet och jämlikhet.

”Respektera andra människor och bemöt dem som du själv vill bli bemött.”

Eleverna är skyldiga att

• delta i undervisningen tills läroplikten är genomförd

 

• utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt

 

• delta i undervisningen om man inte har fått tillstånd till frånvaro.

Vårdnadshavaren meddelar omedelbart om sjukfrånvaro. För övrig frånvaro anhåller vårdnadshavaren om lov. Klassläraren/klassföreståndaren beviljar lov för högst en vecka, för längre tid rektor.

Trygghet, trivsel och ostörda studier

Ett gott uppförande

• Alla som deltar i skolans verksamhet ska ta hänsyn till varandra och medverka till god arbetsro samt följa bestämmelser och instruktioner som ges av lärare och övrig personal.

 

• Uppträd artigt och vänligt såväl mot vuxna som mot övriga elever.

 

• Använd ett sakligt och vårdat språk.

 

• Överenskomna tider ska följas.

 

• I skolan ska eleverna klä sig ändamålsenligt så att klädseln inte sårar andra eller strider mot god sed.

 

• Ett gott bordsskick ska iakttas under skollunchen.

 

• Det rekommenderas att eleverna inte tar med värdesaker, sötsaker och energidrycker till skolan. Skolan ansvarar inte för skada eller förlust av värdesaker som tas med till skolans område.
• Att vistas och röra sig i och utanför skolan

 

• Eleverna skall vistas ute på rasterna om inte annat bestämts. Skolväskor får hämtas in på morgonen först när det ringer in.

 

 

• Under rasterna får eleverna vistas på angivet område (se karta).

 

• Eleverna får inte avlägsna sig från skolområdet under skoldagen om inte undervisningen kräver det. En elev får dock avlägsna sig om vårdnadshavaren anhåller om detta på förhand.

 

• Utbildningsanordnaren rekommenderar att eleverna följer skolans ordningsregler under skolvägen.

 

• Ordning och renlighet samt miljöhänsyn

 

• Eleverna ska ta väl hand om skolans egendom, läromedel och saker som man har med sig samt respektera andras egendom.

 

• Det är förbjudet att skräpa ned i skolan eller på skolområdet. Ifall eleverna skräpar ned ska de städa upp efter sig.

 

• Eleven är skyldig att ersätta skador och återställa skolans egendom som hen har smutsat ned.

 

• Säkerhet

 

• Fel eller brister gällande säkerheten ska genast meddelas till någon vuxen i skolan.

 

• Under alla raster och 15 minuter före den första lektionen finns rastvakter ute på skolgården.

 

• Eleverna meddelar genast någon vuxen i skolan om det sker en olyckshändelse eller om en hotfull situation uppstår.

 

• Cyklar och övriga fordon ska parkeras på den plats som skolan har angivit.

 

• Det är inte tillåtet att kasta snöbollar, stenar, käppar eller andra föremål på skolgården eller inne i skolbyggnaden.

 

• På skolans område finns kameraövervakning för att skydda skolans egendom.

 

• Skolan har skilda regler för gungor, klätterställningar och andra lekredskap som finns på skolgården.

Användning av dator, mobiltelefon och andra mobila enheter

 Alernativ 1: Eleverna använder mobiltelefon samt andra elektroniska föremål enbart enligt skolans instruktioner.

Alternativ 2: Eleverna får använda sin egen mobiltelefon/pekplatta endast med lärarens tillstånd under lektionstid.

• Det är inte tillåtet att ta hem skolans datorer/pekplattor utan lov.

 

• I skolarbetet ska källskydd beaktas och det är inte tillåtet att plagiera. Det är endast tillåtet att fotografera eller filma personer som har gett tillstånd. Det är tillåtet att publicera bilder, videoklipp och annat innehåll endast om man har behövliga tillstånd.

 

• Skolan ansvarar inte för skada eller förlust av mobila enheter som tas med till skolan.

Berusningsmedel och farliga föremål

Till skolan får man inte hämta med sig föremål eller ämnen som är förbjudna i lag, som är farliga eller som är avsedda att skada egendom (t.ex. alkohol, tobak, snus, elcigaretter, laserpekare, knivar, skjutvapen och narkotika).

 

Disciplin

Förutom ovannämnda ordningsregler bör alla i skolgemenskapen följa Finlands lagar och förordningar. Om eleven bryter mot ordningsreglerna vidtas åtgärder enligt Skolfredspaketet från den 1.1.2014.

 I Skolfredspaketet beskrivs om

• användningen av fostrande samtal och disciplinära åtgärder. Som disciplinär åtgärd räknas kvarsittning, skriftlig varning och avstängning.

 

• Skolpersonalens rätt att granska en elevs saker. Detta förutsätter en motivering och att det är uppenbart att eleven innehar ett förbjudet ämne eller föremål. Två vuxna bör vara närvarande, och eleven har rätt att välja den ena.

 

• lärarens och rektorns rätt att vid behov omhänderta föremål som är olagliga, störande för undervisning eller farliga.

 

• lärarens och rektorns skyldighet att till berörda vårdnadshavare meddela om trakasserier, mobbning eller våld som skett i skolan.

 

Uppföljning och granskning

• Eleverna informeras om ordningsreglerna i början av skolåret.

 

• Vårdnadshavarna informeras om ordningsreglerna på föräldramöten och via Wilma.

 

• Ordningsreglerna uppdateras i samband med uppgörandet av läsårsplanen.

 

• De gemensamma ordningsreglerna godkänns av Nämnden för fostran och undervisning, Svenskspråkiga sektionen.