Haga skolas plan för att förebygga mobbning, trakasserier, diskriminering och våld
Haga skola
Gustav den III:s stig 2
65380 Vasa
Förebyggande av mobbning, trakasserier, diskriminering och våld
Det mobbningsförebyggande arbetet ingår i skolans dagliga verksamhet på många olika sätt och berör alla som kommer i kontakt med skolan. Att befrämja trivsel, delaktighet, jämlikhet och goda relationer är allas ansvar. Alla vi som jobbar i skolan: elever, lärare, skolpersonal, elevvårdspersonal och hemmen har tillsammans ett ansvar för att vara uppmärksamma på elevernas trivsel och på så sätt är alla även ansvariga för att motverka mobbning på alla sätt man kan. Man ska aldrig tveka att ta upp och utreda misstankar om mobbning. Att ta till tals, diskutera och informera är mycket viktigt när det gäller att motverka alla former av mobbning.
Information om skolans antimobbningsarbete går till på följande sätt: Allmän information ska skickas till alla hem med årsinformationsbladet som skickas hem vid skolstart varje höst. Dessutom ska alla lärare informera vårdnadshavarna om antimobbningsarbetet på höstens första föräldramöte. Alla lärare ansvarar också för att jobba förebyggande i sin egen klass/ grupp. Här är information om regler och trivselregler viktigt, samtidigt som man behöver kartlägga den enskilda klassens/ gruppens behov. Behoven är olika och varierande från år till år. Det betyder att läraren behöver agera professionellt utgående från gruppens aktuella behov. Förebyggande elevvård och yrkesövergripande samarbete anser vi vara en viktig del av vårt arbete (Bilaga 1). I samarbete med skolans elevråd har vi gjort upp en trivselenkät (Bilaga 2) Alla elever fyller i enkäten individuellt och anonymt. Resultaten gås sedan genom klassvis/ gruppvis. Klassen/ gruppen analyserar sina resultat för att kolla om det finns saker som man kan förbättra. Här är det också viktigt att ta upp det positiva och förstärka allt som är bra! Tillsammans gör man sedan upp klassmål/ gruppmål för att behålla bra saker eller förbättra sådant som man behöver förbättra. Trivselenkäten fylls i före höstlovet och följs upp i maj. Den kan också användas som referensram om man i klassen behöver kolla upp trivseln och hur trivselnivån utvecklas. I vår skola finns också Haga skolas jämställdhetsplan (Bilaga 5). För att få med vårdnadshavarna i utvecklingsarbetet görs en enkät i Wilma för vårdnadshavare. Enkäten har fokus på inlärning, trivsel och informationen till hemmen. Tid för Wilma-enkäten kommer att vara april. Då finns tid för utvärdering och för att göra upp nya målsättningar.
Vad är mobbning?
En person, vuxen eller ett barn är mobbad när han eller hon upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar, direkt genom öppna handlingar eller indirekt genom sociala isolering eller utfrysning.
När två jämnstarka elever bråkar eller slåss med varandra är det INTE fråga om mobbning! Tillfälliga påhopp riktade mot någon godtycklig elev klassas inte heller som mobbning.
Negativa handlingar är när en eller flera individer tillfogar eller försöker tillfoga en annan individ skada eller obehag.
Mobbning kan vara fysisk, verbal, skriftlig eller psykisk. Mobbning kan förekomma i det dagliga mötet mellan individer och via sociala medier, olika typer av meddelanden eller via internet.
Förfarande vid enskild mobbningsutredning
Arbetsgången vid misstänkt mobbning är följande:
*Ta genast kontakt med klassläraren/ specialklassläraren om du misstänker att det förekommer mobbning.
*Den kontaktade läraren, vuxna tar genast kontakt med någon annan lärare för att utreda ärendet. (Lärare kan också på egen hand initiera en utredning).
* Man diskuterar, reder ut och samlar information så att man vet vad det handlar om. Är det mobbning? eller något annat?
Om det visar sig vara fråga om mobbning följer vi följande arbetsgång:
* Diskussion och utredning med de inblandade enligt Kiva-skolas diskussionsunderlag (Bilaga 3).
* Meddelande hem via telefon eller Wilma till alla elevers vårdnadshavare. Lärare som är med och utreder ansvarar. Fortsatta diskussioner med vårdnadshavare kan sedan fortsätta som individuellt elevvårdsmöte.
* Tillsammans tar man sedan beslut om åtgärder och uppföljning. Vid behov kopplas elevvårdspersonalen in.
* Elevvårdspersonalen kan när som helst under processen gång konsulteras.
* Intensiv uppföljning i några veckor är viktigt för att få det hela att vända. Uppföljning individuellt för att kontrollera att åtgärderna har önskad effekt.
* Om det skulle visa sig att mobbningen inte upphör kopplas alltid elevvårdspersonalen in. Eleverna behöver då i de allra flesta fall få individuell elevvård. Inom elevvården kommer man sedan i samråd med vårdnadshavarna fram till vilka stödåtgärder som behövs.
* Expertgruppsmöte med elev, vårdnadshavare, elevvårdspersonal och lärare kan med låg tröskel ordnas.
* Elevernas klasslärare/ specialklasslärare informeras alltid om uppdagade mobbningsfall i klassen/ gruppen. Detta för att kunna följa upp och stöda utveckling.
* Om det blir frågan om disciplinära åtgärder följer vi skolfredspaketet (Bilaga 4)
* Alla uppdagade mobbningsfall dokumenteras. Utbildningsanordnaren för statistik över utredda fall på årsbasis.
Mobbning kan vara ett brott
Det finns situationer där mobbningen av en elev är så allvarlig och långvarig att de uppfyller kännetecken för brott. Vid misstanke om brott kan polisen rådfrågas om saken. För att ett brott ska kunna konstateras, krävs i praktiken bevis eller vittnen över det inträffade. Alla som medverkat i mobbningen kan vara skyldiga till brott. Det är även straffbara gärningar att fungera som mobbarens medbrottsling, medlöpare eller uppviglare. Exempel på situationer där en elev slår den mobbade medan en annan håller fast hen eller att en annan elev uppmanar eller uppviglar på något annat sätt så att mobbaren kan mobba. Mobbningen kan uppfylla kännetecken för många olika brott. Diskussion om mobbning som brott och om att elevens egna handlingar i mobbningssituationer kan vara straffbara hjälper eleverna att förstå vilken allvarlig sak mobbning i själva verket är.
Om skolan får veta att en minderårig elev utsatts för mobbning som kan uppfylla kännetecken för brott, är det bäst att först kontakta elevens vårdnadshavare och därefter vid behov polisen. Skolan kan också rådgöra med polisen ifall situationen ger orsak att göra en brottsanmälan. I allvarliga fall där våld ingår ska polisen kontaktas omedelbart.
Hur vi agerar vid grövre våld eller då man misstänker att brott begåtts.
Förebyggande arbete/åtgärder
Det är viktigt att skolans mobbningsförebyggande arbete följer aktuell forskning och uppdateras med jämna mellanrum. Aktuell forskning (Robert Thornberg PhD) visar på att gemenskap i skolan och mycket vuxennärvaro minskar riskerna för mobbning. Gemenskap och vuxennärvaro har visat sig vara långt mera effektivt än att följa ett visst program. Alla skolor är individuella enheter och de mobbningsförebyggande åtgärderna behöver vara anpassade till de lokala olikheterna och de lokala förutsättningarna.
I vår skola markerar vi tydligt att vi inte tolererar någon som helst typ av mobbning. Alla vuxna i skolan deltar i skapandet av en trygg studiemiljö. Vi fäster stor betydelse vid förebyggande åtgärder:
skolpsykolog och/eller hälsovårdare.
Elevvårdens roll
Elevvårdspersonalen kan när som helst under processens gång konsulteras. Vid behov kan den/de lärare som utrett mobbningsärendet hänvisa eleven/eleverna vidare till skolkurator eller skolpsykolog för stödsamtal och/ eller vidarebedömning av måendet och stödbehov. Expertgruppsmöte med elev, vårdnadshavare, elevvårdspersonal och lärare som varit involverade kan ordnas med låg tröskel. Lärare kan kontakta skolkurator och/ eller skolpsykolog ifall det finns behov av förebyggande/korrigerade arbete i klassen. Skolkuratorn kan också vid behov jobba med mindre grupper. Teman för arbetet kan vara t.ex. respekt, sociala färdigheter, kompisrelationer, känslor m.m. Elever och vårdnadshavare kan också på eget initiativ ta kontakt direkt till elevvårdspersonalen i mobbningsrelaterade ärenden.
Samarbete med hemmen
Att motverka mobbning är ett gemensamt arbete. Att skolan och hemmet samarbetar är en förutsättning för att få anti-mobbningsarbetet att lyckas! Föräldrar uppmanas att ta kontakt med skolan vid misstanke om mobbning.
Alla elevers hem får följande information när skolan börjar på hösten:
Vi hoppas att ni också hemma stöder det viktiga anti-mobbningsarbetet.
Några förslag på vad du som förälder kan göra för att stöda ditt barn är att:
Behandlingscykel för Haga skolas plan för att motverka mobbning
Planen uppdateras med två års mellanrum (nästa uppdatering april-maj 2026).
Planen behandlas i lärarkollegiet, elevrådet och godkänns av skolans direktion.
Godkänd plan sätts in på Wilma.
Bilaga 1 // Förebyggande åtgärder
Förebyggande elevvård och yrkesövergripande samarbete
stärker gruppdynamik och självkänsla. T.ex. kompismassage, Röris, positiv pedagogik, avslappning, bollmassage, chilla-övningar, diskussionsmatta, spel och lekar.
Bilaga 2 // Trivselenkäter
Trivsselenkät åk 1-3 och grupp A-D
1. Jag kommer gärna till skolan varje dag.
2. Jag trivs i klassen.
3. Jag har tillräckligt med kompisar i skolan.
4. Jag kan arbeta med alla i klassen.
5. Jag känner mig trygg i skolan.
6. Jag känner mig trygg på rasterna.
7. Jag har tillräckligt att göra på rasterna.
8. Hur trivs du med din klasslärare?
9. Blir du retad i skolan?
Nej
1-2 ggr/månad
flera gånger i veckan
Varje dag
10. Jag tycker matron är tillräcklig
11. Jag ger matro till andra.
Trivselenkät åk 4-6
1. Jag kommer gärna till skolan varje dag.
2. Jag trivs i klassen.
3. Jag har tillräckligt med kompisar i skolan.
4. Jag kan arbeta med alla i klassen.
5. Jag känner mig trygg i skolan.
6. Jag känner mig trygg på rasterna.
7. Jag har tillräckligt att göra på rasterna.
8. Hur trivs du med din klasslärare?
9. Hur trivs du med dina andra lärare?
10. Blir du retad i skolan?
Nej
1-2 ggr/månad
flera gånger i veckan
varje dag
11. Blir du mobbad i skolan?
Nej
1-2 gg/månad
flera gånger i veckan
varje dag
12. Känner du till att någon mobbas? (Kom ihåg att berätta för någon vuxen!!)
Ja
Nej
13. Jag tycker att matron är tillräcklig.
14. Jag ger matro till andra
Bilaga 5.1 // till Haga skolas trivselenkät
Målen med trivselenkäten är:
Att arbeta förebyggande när det gäller mobbning och utanförskap.
Att visa på det goda och på styrkorna i klassen/ gruppen
Att komma till rätta med sådant som upplevs besvärligt
Att visa på att man behöver arbeta tillsammans för att få goda resultat.
Att ge exempel på hur man kan prata om, mobbning, utanförskap, oro m.m.
Att analysera sina svar
Se på helheten
Hur ser det ut?
Vad är klassens/ gruppens styrkor? t.ex. trygghet, matro eller andra viktiga saker från enkäten
Var finns groparna? Finns det gropar/ utmaningar
Fundera på vad och hur du vill ta upp helhetsresultaten med klassen. Hur vill du synliggöra resultaten?
Om du blir förvånad över resultaten kan du begära att få äldre resultat, så att du ser trenden.
Arbeta tillsammans
Visa resultaten och kolla att alla förstår innehållet
Vad är vi bra på? Vad är vår superkraft?
Kan vi förbättra någonting? Hur? Välj 1-3 saker
Har vi redan riktigt goda resultat? Hur håller vi en bra linje i fortsättningen?
Läraren meddelar hem att trivselenkäten är gjord och vad klassen är bra på, utmaningar och annat viktigt som man vill ta med.
Hur synliggör vi vårt pågående arbete så att vi kan påminnas om vi glömmer?
Behöver vi skriva kontrakt?
Behöver vi ordna annat som höjer stämningen?
Behöver vi diskutera/ vädra åsikter och olikheter
Behövs någon annan form av påminnelse för klassen? t.ex styrkestjärnor. Vad är det som gör att niier grupp/klass påminns om att jobba med det här varje dag.
Behövs det någonting synligt på väggen i klassen?
Behövs enskild analys av något resultat?
Finns det mobbning?
Finns det andra bekymmer?
Finns det oro för någon elev?
Om någon upplever sig mobbad ska mobbningsutredning givetvis göras.
Själva begreppet mobbning behöver kanske förtydligas
Behövs utomstående hjälp?
Elevvården tar del av resultaten i allmänhet, men individuell kontakt tar man alltid när det behövs.
Annat stöd/ Handledning
Kontakt hem?
Vi bygger portfolio kring välmående
Alla elever får en egen pärm som hålls i skolan till dess att eleven går vidare till nästa skola (åk 7 eller andra stadiet) I pärmen finns en del standardutrustning:
Snälla veckan bild (pärm eller start)
Värdegrundsplanschen
Skolans regler
Trivselreglerna
Disciplintrappan
Utdrag ur skolans plan för att förhindra mobbning
Vårt smörgåsbord när det gäller material
Vi behöver kunna svara mot de olika behov som finns i skolan och vi litar på lärarnas professionalitet när det gäller att kunna anpassa olika material till klassens behov. Listan på vilka material som finns att tillgå byggs på kontinuerligt. Materialet är listat utan viktighetsordning.
Chilla och avslappning och Röris enligt Folkhälsans program
Mindfullness för barn enligt olika program
Nätet och mobiler med hjälp av bokserien om nollan eller som allmän diskussion i klassen
Stopp min kropp enligt boken med samma titel
Lektioner i elevhälsa mindfullness, grit och hoppfullhet / Åse Fagerlund
Antimobbning enligt Folkhälsans program, KIVA-skola + Våga vara snäll med Pelle Svanslös (antimobbningsmaterial för de yngre) Stegvis- materialet med foton på verkliga vardagssituationer. Kompisboken - barnbok om allt det härliga och jobbiga med kompisar.
Värdegrund med värdegrundsplanschen och värdegrundsord som är bra att kunna. Man kan också fundera på när man tränar de här färdigheterna i skolan och på vilket sätt.
Må bra och sköta om sig och fundera kring dagliga rutiner som sömn, mat och fritidsintressen
Pepp med olika infallsvinkel/ årskurs med Lilian Westerlund/ drogförebyggande verksamhet.
Styrkor och positiv psykologi enligt Åse Fagerlunds program om välbefinnande i skolan
Se det goda med kort och lärarhandledning
Smarta rörelser och rörelsesagor
Känslofärdigheter med olika sagor och berättelser, kort m.m.
Första hjälp
Mielis material om att må bra! Må-bra hand och arbetsbok
Elevvårdarna i skolan
Känslor, samspel och empati med grund i skönlitteratur + diskussioner eller faktaböcker kring känslor och olikheter.
Magis och min grej tillsammans med elevvårdarna
Boken om mej för självkännedom
Livskunskap/ Livsviktigheter
Barnavårdföreningen
Bilaga 3 // Diskussionsunderlag
Diskussion med den mobbade eleven / Kiva skola
Namn på de som utreder mobbningsfallet:
__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Mobbad elev______________________klass__________
Datum för när utredarna fått information om fallet:___________
Den mobbade har blivit gjord till åtlöje eller mobbats med elaka eller sårande glåpord.
Den mobbade har blivit ignorerad eller lämnad utanför kompisgänget
Den mobbade har blivit slagen, sparkad eller skuffad
Mobbarna har försökt få andra elever att tycka illa om den mobbade genom att sprida lögner om henne eller honom
Mobbarna har tagit eller förstört den mobbade elevens egendom
Den mobbade har blivit hotad eller tvingad att göra saker som hon eller han inte skulle ha velat göra.
Mobbarna har med glåpord eller gester gjort anmärkningar om den mobbade elevens ursprung eller hudfärg
Den mobbade har blivit mobbad med sexuella benämningar, gester eller handlingar.
Den mobbade har blivit mobbad via telefon via elaka eller sårande meddelanden, samtal eller foton.
Den mobbade har blivit mobbad på internet genom elaka eller sårande meddelanden, bilder, foton eller samtal.
Den mobbade har blivit mobbad på något annat sätt __________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Hur många gånger har den mobbade eleven blivit mobbad? Sätt kryss framför rätt alternativ.
En eller två gånger
Tre gånger eller ännu oftare
När har den mobbade senast blivit mobbad?
____________________________________________________________
Hur länge har mobbningen pågått? Kryssa för det som bäst motsvarar rätt alternativ.
En eller två veckor
En månad
2-6 månader
6-12 månader
_________________ (eget alternativ)
Bilaga 4 // Skolfredspaketet
Skolfredspaketet uppdateras som bäst för att hänvisningarna till den nya läroplanen ska stämma överens. Skolfredspaketet kommer som helhet att behandlas på svenska sektionens junimöte 2022.
Bilaga 5 // Haga skolas jämställdhetsplan
Haga skolas jämställdhetsplan
Lagrum på vilken planen baserar sig
Diskrimineringslag 30.12.2014/1325
Finlands grundlag 11.6.1999/731
Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män 8.8.1986/609
5 § (30.12.2014/1329)
Jämställdhet vid utbildning och undervisning
Myndigheter och utbildningsanordnare samt andra sammanslutningar som tillhandahåller utbildning eller undervisning ska se till att flickor och pojkar samt kvinnor och män har lika möjlighet till utbildning och avancemang inom yrket samt att undervisningen, forskningen och läromedlen stöder syftet med denna lag. Vid utbildning och undervisning ska jämställdhet främjas med hänsyn till barnens ålder och mognad. 5 a § (30.12.2014/1329)
Åtgärder för främjande av jämställdheten vid läroanstalter
Utbildningsanordnaren ansvarar för att det i samarbete med personalen och eleverna eller de studerande årligen utarbetas en jämställdhetsplan för läroanstalten i fråga. Planen kan införlivas i läroplanen eller i någon annan plan vid läroanstalten.
Jämställdhetsplanen ska innehålla
1) en redogörelse för jämställdhetsläget vid läroanstalten
2) åtgärder som behövs för att främja jämställdheten
3) en utvärdering av hur åtgärderna i en tidigare jämställdhetsplan har genomförts och av resultaten
1) en redogörelse för jämställdhetsläget vid läroanstalten
Skolan erbjuder undervisning i livsåskådning.
I skolan finns könsneutrala toaletter.
Vi har i skolan resurser att bemöta elever med frågor gällande sexuell identitet.
I Haga får man vara som man är.
Olikheter accepteras, uppskattas och förespråkas. Elever har rätt att komma till tals och själva styra över hur hen berättar om sina särdrag. Diversitet behandlas på olika sätt i alla undervisningsgrupper.
Skolan ordnar temahelheter och temadagar där hela skolan deltar och där grupper blandas för att alla ska få möta olika elever.
Vid planering av skolans gemensamma aktiviteter beaktas elevernas individuella behov och styrkor.
Utgångsläget för pedagogiska lösningar är att möta individuella behov.
Eleverna har rätt till gemenskap och integrering.
I skolans utvecklingsarbete involveras eleverna, personalen och hemmen.
I skolan planeras inte grupper utgående från kön.
2) åtgärder som behövs för att främja jämställdheten
Elever och vårdnadshavare bör informeras om innehållet i jämställdhetsplanen.
3) en utvärdering av hur åtgärderna i en tidigare jämställdhetsplan har genomförts och av resultaten.
Elevrådet och lärarna har gått igenom den gamla planen och dess förverkligande under läsåret 2018-2019. Verksamheten har gått från att ha färdigt stipulerade temadagar till ett arbetssätt där man planerar verksamheten utgående från allmänna principer, aktuella behov i organisationen och grupperna och teman i samhället.
Mål:
- Vi accepterar inte någon form av kränkande behandling såsom mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, våld eller hot i skolmiljön. Våld kan vara både fysiskt och psykiskt.
- Att alla kan känna att de verkar i en jämställd skola
- Vår strävan med planen är att alla i skolgemenskapen skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt befrämja jämställdheten vid vår skola.
- Vårt mål med planen är att alla i skolan skall arbeta för att aktivt gynna jämställdheten i vår skola.
Jämställdhetsprinciper
- Jämställdhet skall genomsyra all skolans verksamhet
-Alla elever skall uppmuntras att ta initiativ i klassen: våga ta för sig i klassen, konstruktivt kunna kritisera och stå för sina egna åsikter.
-Elever och personal skall få en likvärdig bedömning och behandling oavsett nationalitet, funktionsnedsättning, ålder, kön eller andra omständigheter. Att jämställdhetsplanen genomförs är allas ansvar. Allas intressen skall uppmuntras utan fördomar.
-Sexuell kränkning genom tal, skrift, symboler, våld eller hot får inte förekomma.
-Undervisningsmetoderna skall vara varierande för att på bästa sätt gynna alla elever. Elevernas behov skall beaktas vid lärarnas planering av lektionerna
-Medlemmarna ska bemötas och behandlas likvärdigt oberoende av faktorer som hänger samman med personen i fråga. Likvärdighet betyder inte att alla är likadana. Likabehandling förutsätter både att man garanterar grundläggande rättigheter och möjligheter till delaktighet och att man beaktar individuella behov.
Rättigheter och skyldigheter
Alla har rätt att få hjälp om man känner sig kränkt. Alla har en skyldighet att rapportera till rektorn eller någon annan i personalen vid misstanke om kränkning. Rektorn för ärendet vidare till berörd lärare, elevvårdsteam eller annan instans.
Detta innebär att lärare, elever och övrig personal bär ansvar för skolmiljön.
Uppföljning
Jämställdhetsplanen utgör en del av skolans antimobbningsplan och uppdateras enligt samma principer av lärarkollegiet, elevrådet och direktionen.
Det praktiska jämlikhetsarbetet följs upp i skolans årsplan, kapitel 8.
Bilaga 6// utdrag ur ANTIMOBBNINGSARBETE I SKOLOR OCH LÄROANSTALTER,
UBS, Guider och handböcker 2020:3b
Varje anställd vid skolan som har upptäckt eller fått kännedom om mobbning ska se till att saken omedelbart börjar utredas. Ingripande i mobbning ingår i undervisnings- och elevvårdspersonalens tjänsteansvar. Brott mot tjänsteansvaret kan leda till straffrättsligt ansvar, skadeståndsansvar och arbetsgivaren kan exempelvis ge den anställda en varning eller säga upp tjänsteförhållandet122. För att skolan ska kunna sköta det förebyggande arbetet samt se till elevernas säkerhet är det viktigt att personalen är medveten om myndigheternas samarbetsskyldigheter enligt olika lagar och om sin rätt att överlämna eller få sekretessbelagda uppgifter (se kapitel 3.7). Tjänsteansvaret innebär även att skolans personal ska uppträda korrekt mot eleverna. s.48
Rektorn ansvarar för utvecklingen av skolans verksamhets- och säkerhetskultur samt som en del av det för studiemiljöns säkerhet och välbefinnande. Rektorn är chef för lärarna och de övriga anställda vid skolan samt är representant för arbetsgivaren. Ansvaret innebär introduktion, ledning och tillsyn av personalen samt ingripande i problem som upptäcks. I antimobbningsarbetet ansvarar rektorn för att:
elevernas rätt till en trygg och säker studiemiljö förverkligas
skolan förebygger mobbning, ingriper i mobbning som upptäcks och följer uppåtgärdernas inverkan
skolspecifika planer och stadgor (till exempel läroplanen, elevvårdsplanen inklusive antimobbningsplanen, jämställdhetsplanen, likabehandlingsplanen och ordningsreglerna) har gjorts med beaktande av delaktighet och att de uppdateras regelbundet
skolgemenskapens och studiemiljöns sundhet och säkerhet
undersöksmångprofessionellt, iakttagna brister avhjälps, utvecklingsbehovens åtgärdande följs upp och rapporteras. Vid undersökningen kartläggs också
förekomsten av mobbning i skolan.
antimobbningsarbete samt i sociala medier och digitala spel som eleverna
I antimobbningsarbetet ska läraren:
pedagogiska metoder motarbeta mobbning samt inom ramen för undervisningen
öva emotionella och kommunikativa färdigheter med eleverna
välbefinnande eller i interaktionen inom gruppen
och i nätmobbningens särdrag samt ingripa i mobbning som sker på nätet när hen får veta om nätmobbning i skolan
behov av individuell elevvård
eller kurator om hen konstaterar behov av tjänsterna samt oberoende av
sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som behövs för att bedöma stödbehovet
I antimobbningsarbetet ska elevvårdsgruppen:
(bl.a. förekomsten av mobbning) från olika källor följa upp och evaluera läget för säkerheten och välbefinnandet i gemenskapen och grupperna samt effekterna av det gemensamma arbetet för välbefinnande
säkerställa deras delaktighet i gruppens arbete enligt behov höra experter vid behov
rutiner för eleverna, vårdnadshavarna, skolans personal och samarbetspartner
Vårdnadshavaren kan tänka på följande:
eget eller andra barn, meddela omedelbart om detta till skolan.
kompisrelationer i skolan, på fritiden och i digitala miljöer.
med barnet och begränsa vid behov användningen av dem.
trakasserier, mobbning eller våld som skett i skolan eller under skolvägen och
som de fått vetskap om till vårdnadshavarna för den elev som gjort sig skyldig till
det och för den elev som utsatts för det.
barn och umgängesrätt 1 § (190/2019).
straffrättsliga följder, iakttas de förfaringssätt som förutsätts i lagen gällande
hörande av dem som ärendet berör och information till vårdnadshavarna.
Bilaga 7 // Brottsrubriceringar
ske genom att närma sig personen per e-post, telefon eller på sociala medier i mycket hotfyllt syfte.
brottsrubriceringar som skadegörelse, snatteri, stöld och utpressning.
sammanhänger med ett brott. En omyndigs talan förs av den omyndigas intressebevakare, vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. En minderårig som har fyllt 15 år och dennas vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare har rätt att var för sig föra talan i ett ärende som gäller den minderårigas person eller personliga fördel eller rätt.
Bilaga 8 // Snälla veckan
Vi bygger portfolio kring välmående
Alla elever får en egen pärm som hålls i skolan till dess att eleven går vidare till nästa skola (åk 7 eller andra stadiet) I pärmen finns en del standardutrustning:
Snälla veckan bild (pärm eller start)
Värdegrundsplanschen
Skolans regler
Trivselreglerna
Disciplintrappan
Utdrag ur skolans plan för att förhindra mobbning
Vårt smörgåsbord när det gäller material
Vi behöver kunna svara mot de olika behov som finns i skolan och vi litar på lärarnas professionalitet när det gäller att kunna anpassa olika material till klassens behov. Listan på vilka material som finns att tillgå byggs på kontinuerligt. Materialet är listat utan viktighetsordning.
Chilla och avslappning och Röris enligt Folkhälsans program
Mindfullness för barn enligt olika program
Nätet och mobiler med hjälp av bokserien om nollan eller som allmän diskussion i klassen
Stopp min kropp enligt boken med samma titel
Lektioner i elevhälsa mindfullness, grit och hoppfullhet / Åse Fagerlund
Antimobbning enligt Folkhälsans program, KIVA-skola + Våga vara snäll med Pelle Svanslös (antimobbningsmaterial för de yngre) Stegvis- materialet med foton på verkliga vardagssituationer. Kompisboken - barnbok om allt det härliga och jobbiga med kompisar.
Värdegrund med värdegrundsplanschen och värdegrundsord som är bra att kunna. Man kan också fundera på när man tränar de här färdigheterna i skolan och på vilket sätt.
Må bra och sköta om sig och fundera kring dagliga rutiner som sömn, mat och fritidsintressen
Pepp med olika infallsvinkel/ årskurs med Lilian Westerlund/ drogförebyggande verksamhet.
Styrkor och positiv psykologi enligt Åse Fagerlunds program om välbefinnande i skolan
Se det goda med kort och lärarhandledning
Smarta rörelser och rörelsesagor
Känslofärdigheter med olika sagor och berättelser, kort m.m.
Första hjälp
Mielis material om att må bra! Må-bra hand och arbetsbok
Elevvårdarna i skolan
Känslor, samspel och empati med grund i skönlitteratur + diskussioner eller faktaböcker kring känslor och olikheter.
Magis och min grej tillsammans med elevvårdarna
Boken om mej för självkännedom
Livskunskap/ Livsviktigheter
Barnavårdföreningen
MOBBNING ÄR FÖRBJUDET!
Mobbning är när någon upprepade gånger behandlas illa av andra. Det kan till exempel vara att få elaka kommentarer, bli hotad, slagen eller utfryst. Det kan ske på nätet eller någon annanstans. Om du själv eller någon annan elev som du vet om blir utsatt för mobbning är det viktigt att söka stöd för att sätta stopp för situationen.
Vem kan jag berätta för?
Bästa botemedlet mot mobbning!
TRIVSELREGLER HAGA SKOLA
Alla får vara med och leka.
Alla kan arbeta med alla.
Alla är snälla mot varandra.
Alla ger arbetsro till andra.
Alla respekterar varandra och visar hänsyn.
Vi använder ofta orden: God morgon, Hej!, förlåt och Tack!
Bilaga 9 // Ordningsregler, Vasa stad
Ordningsregler för den svenska grundläggande utbildningen i Vasa
Borgaregatans skola, Gerby skola, Haga skola, Sundom skola, Vikinga skola
Syfte
Syftet med ordningsreglerna är att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt trygghet och trivsel i skolan, både för elever och personal. (lagen om grundläggande utbildning 29 § mom 4).
I uppgörandet av ordningsreglerna har vi följt utbildningsstyrelsens anvisning 1/012/2016.
De rättigheter och skyldigheter som anges i ordningsreglerna gäller under den tid som eleven deltar i verksamhet som ordnas av skolan, även eftermiddagsverksamhet och klubbar. Ordningsreglerna tillämpas också på aktiviteter utanför skolområdet så som gymnastiklektioner, utfärder, studiebesök och lägerskolor.
Ordningsreglerna gäller enligt lag inte resor till och från skolan.
Definiera skolområde (karta kan bifogas).
Elevernas rättigheter och skyldigheter
Eleverna har rätt till
I skolans elevvårdsplan, antimobbningsplan och jämställdhetsplan finns preciserat hur skolan arbetar för trygghet, välmående jämställdhet och jämlikhet.
”Respektera andra människor och bemöt dem som du själv vill bli bemött.”
Eleverna är skyldiga att
Vårdnadshavaren meddelar omedelbart om sjukfrånvaro. För övrig frånvaro anhåller vårdnadshavaren om lov. Klassläraren/klassföreståndaren beviljar lov för högst en vecka, för längre tid rektor.
Trygghet, trivsel och ostörda studier
Ett gott uppförande
Användning av dator, mobiltelefon och andra mobila enheter
Alernativ 1: Eleverna använder mobiltelefon samt andra elektroniska föremål enbart enligt skolans instruktioner.
Alternativ 2: Eleverna får använda sin egen mobiltelefon/pekplatta endast med lärarens tillstånd under lektionstid.
Berusningsmedel och farliga föremål
Till skolan får man inte hämta med sig föremål eller ämnen som är förbjudna i lag, som är farliga eller som är avsedda att skada egendom (t.ex. alkohol, tobak, snus, elcigaretter, laserpekare, knivar, skjutvapen och narkotika).
Disciplin
Förutom ovannämnda ordningsregler bör alla i skolgemenskapen följa Finlands lagar och förordningar. Om eleven bryter mot ordningsreglerna vidtas åtgärder enligt Skolfredspaketet från den 1.1.2014.
I Skolfredspaketet beskrivs om
Uppföljning och granskning